AGNES

Jag är i akut behov av Sol! jag får panik om jag inte får lite solsken snarast!

OM jag och solen hade ett samtal i varandras hjärnor skulle jag säga såhär:

Kära sol jag bara säga att jag älskar dig och framför allt så saknar jag dig! Hur kan du bara försvinna så där?

Och solen skulle svara: Jag är alltid hos dig ska du veta, bara att du inte alltid ser mig. Men kan du inte känna min närvaro, min värme, kära barn?

Och då säger jag: Åh, molnen! våra värsta fiender. Men snälla sol du kan väl bränna bort dem. Annars får väl jag åka upp och mörda dem.

Sol: Oja visst kan jag det, men saken är den att jag har gett alla mina moln en fri vilja. Men vi ses snart kära du, och innan dess, kom ihåg att jag vakar över dig. Låt inte molnen ta dig.

Och jag är tyst en stund och betraktar molnen ovanför mig. Sen säger jag att jag kan se dig, molnen är bara en illusion.

han nickar och Vi skrattar högt och länge.

Okej det där var kul. Att skriva alltså. Inte vidare roligt att läsa kanske.